söndag 7 februari 2010
Dragon Age Awakening
Storywise, the game picks up where you left it in DA: O. The Grey Wardens are now rebuilding their order, and the kingdom of Ferelden is recovering. The Dark Spawn are not yet defeated though, and getting rid of them has proven to be a very difficult task. Some even say the Blight is far from over, despite the fact that the Archdemon is slain.
You are a Grey Warden commander, in charge of rebuilding your order as well as eliminating the Dark Spawn threat.
Keep your saved games!
It has been confirmed that you can import one of your characters from the first game into DA:A - so keep your saves! Doing this will probably also change the story, depending on the decisions you've made in DA:O - a lot like in the Mass Effect series.
Characters and customization
You will meet both new and old characters in DA:A. Five new party members, and atleast one from DA:O. The popular Alistair is sure to make an appearance - though probably not if your character decided to sacrifice him - and a rogue mage was recently confirmed to be one of your potential party members.
Here's a short video of Anders, an apostate who will join your party quite early in game:
http://www.youtube.com/watch?v=_BW2z6Y6Msg
In terms of customization, you'll have a lot more options in Dragon Age: Awakening. There will also be new spells, new abilities, new armor sets, and new items. Bioware hasn't been very specific so far, but you can see some new features in the trailer as well as in the character video above.
More information can be found on Biowares homepage:
http://dragonage.bioware.com/awakening
// Rick'
Mass effect 2 - Who is the Illusive Man?
The Illusive Man and Cerberus
The IM is the leader and creator of Cerberus, a pro-human military organization. Though Cerberus used to be a part of the alliance as a galactic intelligence agency, it’s now a separate organization, labeled as a terrorist group by the Citadel council.
This is probably because Cerberus corresponds with the IM: s ethical standards, which are based entirely on consequence (“The ends justify the means”) and a pro-human extremism.
Appearance and personality
The IM has a perfect exterior. His physical features are ideal, probably the result of extensive plastic surgery, and his eyes are highly advanced. (However, it is very unlikely that he is a machine. This popular belief is probably based more on science fiction clichés than on empiricism and logic).
The IM displays both the best and the worst features of humanity. He’s smart, confident and tough, but he’s also ruthless and enigmatic. He has both a drinking and a smoking habit.
The IM will be one of the more central characters in Mass Effect 3. Also, his actions will probably depend greatly on your decisions in ME2.
// Rick'
Mass effect 2: How to get a perfect ending
You can easily get a perfect ending though. Contrary to popular belief, your moral alignment (Paragon/Renegade) has nothing to do with whether your crew members live or die. To accomplish this, you only need to think about 3 things:
1. Earning the loyalty of your crew
If you want all your characters survive the last mission, you have to make them loyal. To do this you must accept and finish their personal quests. For example, if you want Grunt to live, you have to accompany him to Tuchanka and help him through his Rite of Passage. You get the personal quests by talking to the characters while you're on the Normandy.
To preserve a characters loyalty after this, you have to resolve the conflicts aboard the ship by using the paragon/renegade options. Other choices might affect the loyalty status. However, if you choose one of the other options, you can correct it later by talking to the disloyal character. (You need a certain amount of paragon/renegade points to pick the conversation option that restores their loyalty though).
2. Improving your ship
The second Normandy isn't a perfect ship. She needs plenty of improvements before you enter the Omega 4 Relay. To find out what improvements are required, talk to your crew members. You have to get every available upgrade, so be thorough.
3. Making the right decisions in the last mission.
You'll make a lot of choices near the end of the game. Make the wrong ones, and people die. To save your crew, choose the following characters for the specified assignments:
Climbing the ventilation system - Tali or Legion
Leading the secondary squad - Miranda or Garrus
Escorting the crew back to the ship: Mordin or Jacob
Keeping up the Biotic Field - Samara or Subject Zero (Jack)
A sidenote: If you want Yeoman Kelly Chambers to live, you have to enter the Omega 4 Relay as soon as your crew has been kidnapped. If you travel anywhere else with the Normandy at this particular moment in the game, she'll die.
If you'd like to see a perfect ending, there are plenty on Youtube.
Good luck!
If you have any questions, post a comment.
// Rick'
söndag 25 oktober 2009
Jag konfronterade en poet och fick böter
Jag har alltid sett söndagslunchen som en av de viktigaste aktiviteterna i mitt liv. Att ta en två timmar lång paus på en annars ledig dag frambringar ett stort lugn hos mig. Konversationerna är också mer stimulerande vid veckans sista tolvslag, och människor verkar slappna av lite grann.
Dagens lunch blev å andra sidan inte särskilt lyckobringande. Det var med en viss kväljande känsla som jag vände blicken mot Saras partner när han kom gående mot mitt bord. Han var klädd i en grönrandig vit skjorta, håliga jeans, och en svart basker. Hans ansikte var ockuperat av sydeuropeiska sminkprodukter och hans bleka hud påminde om en mimares. Hans horribla utseende överträffandes bara av hans matval. De uttorkade händerna höll i en tallrik med spenatpaj och ett glas havredryck.
När han stolt presenterade sig som en poet skapades en bild av en giljotin i mitt inre synfält. Dåvisste jag att mitt tålamod skulle nå botten inom tio minuter.
Det enda som är mer ansträngande än att lyssna på en översittare är att lyssna på en översittare som inte vet vad han pratar om. Han var som en amfetaminpåverkad Linda Rosing när han talade om vad postmodernismen betydde för honom.
Till slut fick jag nog och ställde några frågor:
Rick: Vad är hexameter?
Poeten: - tystnar och stirrar förvånat -
Poeten: Vad menar du?
Rick: Har du sett honom i dagens kulturdebatt?
Poeten:
Rick: Konstigt, han dog för mer än 40 år sedan.
Vid det här tillfället förstod Sara att jag inte stod ut med hennes respektive längre, och bad honom hämta en flaska mineralvatten. Jag log brett och tog en segerklunk ur hans förfärliga havredryck.
När han hade lämnat bordet var Saras min dock allt annat än uppskattande. Hon hade läpparna i ett sådant läge som brukade visa att hon var besviken - eller riktigt arg. Under de följande minuterna fick jag också veta att hon var det sistnämnda. Jag blev också påmind om varför det inte fungerade för oss två.
När hon lämnade restaurang-kaféet med den där hycklarens hand om sin midja kunde jag ändå inte undvika de vågor av svartsjuka som stegrade inom mig. Det enda som är värre än en översittare är en översittare som fumlar med ens Ex.
måndag 31 augusti 2009
Inglorious Basterds
Den lekfulla och kontroversielle regissören Quentin Tarantino har ännu en gång sparkat sig in i det amerikanska kulturlivet. Den här gången med en film om hämnd, borttappade skor, och komiska accenter.
Inglorious Basterds utspelar sig under andra världskriget. Vi följer en samling människoöden som bakom de blodiga linjerna binds ihop och går isär allteftersom Tarantino leker med kameravinklar och cinematiska referenser. Filmen bjuder bl.a. på berättelsen om den föräldralösa dottern som startar sin egen biograf, en judisk gerillagrupp, och en hänsynslös SS-officer – fantastiskt porträtterad av Christoph Waltz.
Skådespelarensemblen är för övrigt lika bemärkt som regissörens rörliga berättarstil. Brad Pitt, Eli Roth, Mélanie Laurent och Diane Kruger har samtliga en molnfri närvaro under de 2 ½ timmar som den historiskt avvikande storyn kräver. Även Mike Myers (Austin Powers, Shrek mfl.) gör en kort men iögonfallande insats under den första timmen som en brittisk officer.
"Filmen är nämligen mer flerspråkig
än ett onyktert Bellmansällskap"
Mellan alla ”jolly good” och utdragna vokaler som Pitt och Myers framför, måste tittaren därtill ofta söka efter textraden i skärmens botten. Filmen är nämligen mer flerspråkig än ett onyktert Bellmansällskap. Tyska, italienska, och franska repliker blandas oavbrutet i konversationerna, och har ofta en stor roll i händelseförloppet.
Bortsett från en underhållande karaktärsformalia och ett omfångsrikt språkbruk, bjuder Tarantino också frikostigt på sin 1900-talsinspiration under filmens gång. Vi upplever en kombination av både Spaghetti-westerns och kultförklarade krigsfilmer som The Dirty Dozen. Som en filmfantast kommer du med andra ord tveklöst att uthärda många ”Aha!”-upplevelser mellan de första kapitelmarkörerna. (De bästa scenerna är dock de unika. Vänta ivrigt på källarsekvensen!)
Sammanfattningsvis kan man säga att ett generellt omdöme av Inglorious Basterds kan jämföras med de av Tarantinos andra filmer; den är vild, oförutsägbar och grotesk, men samtidigt rogivande, episk, och vacker.
4/5 - En underbar filmupplevelse i ett oregelbundet, hänsynlöst format.
Rick'
lördag 22 augusti 2009
Top 5 platser man hamnar på när man har druckit för mycket
Top 5: Platser man hamnar på när man har druckit för mycket.
5. Sergels torg.
4. Ett trapphus
3. Asfalten utanför Drivethroughn på McDonalds.
2. En sliten tygsoffa.
1. En Hästens-säng med en lismande häxa som man förr endast har umgåtts med för att få gratis tillgång till en golfklubb.
Fan också.
fredag 21 augusti 2009
Häxfredag
Äntligen fredag. I morse hade jag endast en plan: proppa munnen full med choklad och se hela första säsongen av Frasier. Men efter studierna hann jag knappt sätta på mobilen innan Sms:en kom in.
Alla var från Katherine. Det som hände igår var uppenbarligen inte en engångsföreteelse som jag hade hoppats. Nu vill hon "gå ut" senare ikväll. (Det verkar som det i alla fall - alla smileys och utropstecken gjorde hennes meddelanden ganska svåra att översätta.)
Jag undrar om jag kan stå ut med att träffa hennes "väninnor" igen. Sedan den outhärdliga lunchen då jag träffade de fyra häxorna har de endast visat sig i mina värsta mardrömmar.
Jag kan svära på att de enda ämnena som togs upp under denna lunch från helvetet var Möbler, Paradise Hotel, och Pengar (de verkar sannerligen älska att se ner på arbetande människor). Djävulens nymfer, utan tvekan.
Samtidigt upplever jag lika få valmöjligheter som jag gjorde igår. Jag följer med. Om så bara för att uppleva vad som väntar mig på andra sidan floden Styx.
Fan. Inget golfmedlemskap kan vara värt det här.